FadeTogether

Idag har det (hittills) inte hänt mycket spännande. Har fördrivit tiden med att kolla på "Little Britain" större delen av dagen. Haha, fan vad kul det är. Påminner väldigt mycket om Hipp Hipp, fast brittiskt då. Min favortiscen är när det pågår ett viktväktarmöte, eller 'FatFighters meeting' och dagens tema är cravings:

-"What foods do we get cravings of?"
- "Chocolate!"
- "Yes, very good (skriver upp chocolate och stavar det 'Choclit')
- "Anything else?"
En kvinna med indiskt ursprung säger:
- "Fish and chips"
-"Sorry, come again"
-"Fish and chips"
- "it doesn't make... Again?"
- "FISH AND CHIPS"
- "Again?"
- " Eh! Forget it!"
- " Must be some sort of dish we don't get over here"
(Skriver upp curry)

Lol liksom...

Från roligt till tråkigt...

Klockan fem ska jag åka till andra sidan av stan, till Frölunda för att hjälpa min syster att flytta. Hon bor i en lägenhet med andrahandskontrakt som går ut nu, så hon skulle flytta till sin kille i Lövgärdet.

Trodde jag.....

Jag pratade med henne över msn igår och då kom det av en slump fram att hon skulle flytta alla saker till MIG!!!

Och när har du tänkt berätta det frågade jag. Varpå hon svarade, jag bara antog att du förstod det.
Jomenvisst.. jag är ju känd för att vara tankeläsare. Jag tänker för alla, därför är jag alla. Så känn dig inte så säker längre.

Vi hade tidigare kommit överrens om att hon skulle få ha de grejer som inte fick plats i hennes nya lägenhet i mitt tomma förråd sålänge. Men att gå från det till att hennes säng, soffa, tv och all annan skit skulle hit, så blir jag bara så förbannad. "Vi knökar in allt i förrådet, det löser sig. Du behöver inte vara orolig". Wtf, det handlar inte om oro, det handlar om att bli förd bakom ljuset. Igen! För det är sannerligen inte första gången hon undanhåller information till sista sekunden. På så sätt vet hon att jag inte kan säga nej. Jag älskar dig syrran, men fan vad lömsk du kan vara ibland. Det kommer aldrig gå att få plats alla grejer där, vilket betyder att jag måste ha en kaosfylld lägenhet under en obestämd tid. Blodet kokar, men vad ska man göra åt saken. Hade hon bara berättat att hon och hennes kille bråkat såpass att hon inte längre ville flytta dit och snällt frågat om hon fick ha sakerna hos mig sålänge, så hade det inte varit något problem. Det är bara den attityden, att hon tar mig för givet och utnyttjar såväl mig som mamma som gör att jag har lust att Homer-strypa henne.

*Skakar av mig ilska* Vad upprörande det kan vara att skriva, men samtidigt skönt att få ut sig allt.