En dag av flykt

Idag har jag:

1. Druckit cola och ätit choklad
2. Druckit choklad och ätit kola

Jag har även bakat jättemumsig mozarella/tomatpizza. Skåda denna delikata kaloribomb

image129

Sen har jag varit ute och sprungit bort ca en tiondel av allt onyttigt. Klarade mig idag från att skrapa upp nånting. *high five*

Har fått reda på att jag inte ska få innebonde. Väldigt synd, men denna lägenhet har en otursförbannelse över sig så jag är inte förvånad.

Jag har lekt framför kameran och sedan pillat i photoshop. Tänkte visa före- och efter-bilder, men då skulle folk veta hur jag ser ut oredigerad och det vill vi inte veta av (nä, jag har faktiskt bara croppat och ändrat färger, inget annat)

image130     image131

Vad jag INTE har gjort är att plugga. Och tentan är imorgon. Man börjar ifrågasätta om man gjort rätt val i livet, men för stunden skyller jag på brist i motivation p.g.a. bortkastat sommarlov.

Mommie, I fell

Jag kom precis hem från ännu en tur runt den gröna milen. Inte för att jag hade några bekymmer idag eller nåt liknande, utan eftersom jag fortfarande hade kvar känslan från igår hur skönt det kändes. Men jag har lärt mig nu att man ska ge sig ut utan förhoppningar, för idag var det väldigt segt och min kropp hade inte hunnit återhämta sig. Det var första gången min benkraft tog slut före min anda och ungefär halvvägs snubblade jag över en rot och skrapade upp mina händer. Men vad som är ännu värre är att jag även skrapade upp min iPod som jag jämt håller i handen när jag springer.. och så tappade jag en sån plupp till hörlurarna (lustigt nog på nästan samma ställe som jag gjorde igår), och det tog evigheters letande på marken innan jag upptäckte att den suttit kvar långt inne i mitt öra hela tiden.

image128
snyft

Den gröna milen

Jag har skrivit om den förut, fast nog bara i min andra blogg (jobbigt det där). Jag pratar om den magiska gröna milen. Det är en motionsslinga i mitt område som är ca 12 km där man följer små gröna prickar för att komma rätt, därav referensen till Tom Hanks-filmen. Jag springer den när jag är hemma uppkrupen i ångest över nåt problem och inte vet var jag ska ta vägen.. och nästan varje gång jag kommer hem så har problemet löst sig. Är inte det magiskt så säg?

Och jag får en sån kick av enodorfinerna, naturens egna antideppmedel, som produceras när jag springer längre än vad jag egentligen orkar och har schysst musik i öronen. Måste bara klaga på mina nyinköpta hörlurar som jag skrev om innan. De åker ut hela tiden, så har fått trycka till dem till den grad att jag har skavsår i hörselingången. Egentligen är det väl farligt att trycka in nåt så långt i örat. Har hört att man inte får trycka in något som är mindre än ens armbåge eftersom det lätt kan skada trumhinnan. Topz anyone?

Försökte du få din armbåge till örat nu? Det gåååår inte.. believe me i tried

Clean machine

Jag har märkt att min prestationsnivå när jag städar är väldigt beroende på mitt humör. Som idag är jag på jättebra humör och då städar jag uruselt, iallafall väldigt långsamt. Jag går runt och lyssnar på min iPod med glad musik och plockar en sak där och en annan där. Hela tiden dansar jag genom rummen och går jag förbi en spegel måste jag ju visa lite schyssta moves för mig själv. Till slut blir jag så utmattad att jag inte orkar städa klart resten och hoppar oftast över badrummen som jag alltid sparar till sist.

När jag däremot är upprörd över något eller är arg på någon person så städar jag som en maskin. Jag kan skrubba bort olösliga fläckar som funnits kvar sen de förra bostadsägarna. Stålbollen är min bästa vän när jag skrubbar bort precis allt, i takt med några aggressiva gitarriff från Korn.

I deprimerat tillstånd bryr jag mig inte ett skit om smuts. Då ligger all fokus på att rensa i hjärnan. Men om man har mycket ångest kan det vara ett bra tidsfördriv, särskilt innan man ska lägga sig.

Jag är helt kär i mina nya hörlurar jag köpt från
Ultimate Ears. Det är grymt ljud, vilket jag saknat sen mina förra lurar gick sönder. Det enda negativa är att de skaver lite när man haft i dem för länge, men det är det fett värt.

Ikväll ska jag till Suzanne och grilla. Det ska bli askul! Men först städa klart badrummen (har vilat upp mig nu)
Tjo!


Caesar almost killed me

Blä, jag har blivit jätteförkyld. JAG HATAR SNOR. Särskilt när man jobbar på boende och konstant måste dra in det genom näsan hela tiden. Det är inte alltid de mest smickrande dofterna befinner sig i rummet. Idag kom jag tillbaka efter min microsemester och fick reda på att ännu en boende dött. Det är lustigt att om en dör på avdelningen så följs det alltid av att två till dör. Tre och tre passerar de pärleporten... det är därför den är så bred.

Höll på att gå under av min feber, men åkte och käkade lunch med mor vid Långedrag efter jobbet. Förut var det ett mysigt, billigt ställe, men nu hade det byggts om sen sist och förvandlats till västkustsnobbarnas Mecka. Vi kände oss inte supervälkomna med tanke på att vi blev placerade vid det enda bordet med smutsiga bordsdukar trots att det fanns miljarder andra platser omkring. Men Caesarsalladen var iofs den godaste jag nånsin ätit. Men efteråt svullnade mina läppar upp och jag fick svårt att andas, så det blev en snabb trip till apoteket. Jag antar att vi verkligen inte var välkomna där.

Efter det åkte vi till Majorna och solade solarium (eller solarade som jag brukar säga) och glömde bort regnet utanför i exakt 12 min.

...

Ibland är tystnaden så djävulskt högljudd

image127

Rain schmain

Idag har jag lekt med Bella hela dan. Vid skymningen började det spöregna, vilket vi såg som en invit att få gå ut att skutta och promenera lite i det blöta. Vi gick bort till utsiktsplatsen som är några meter från min lägenhet och beundrade den gråskaliga vyn. Sen började  det läcka innanför jackorna så vi fick pallra oss hem torka lite framför tv:n.
image125

image126
Bella har just sprängt en bil.. but she's cool!

Life is a sitcom

Idag har jag pratat med en kille som heter Ross och jobbar på paleontologavdelningen. haha!

Brain-shrink

Idag ställde jag mig på vågen och vägde 75 kg. Det är sju kilo mindre än vad jag vägde under den värsta tentaperioden innan sommaren. Men sju kilo är rätt mycket, så jag undrar var på kroppen dessa försvunnit. Mitt midjemått är detsamma och i övrigt tycker jag att jag ser ut som innan.  Jag  misstänker att det är min hjärna som är på hårddiet. Den chockbantades då den gick från att vara aktiv dygnet runt i skolan till att stängas av helt på jobbet.

Mystiskt!

I'm not bitter, I just like to complain

hmm.. så jag är 22. Jag borde vara ute fyra dagar i veckan, dansa på borden, leva mitt liv. Börja jobba tidigt, men inte sova innan utan komma direkt från något uteställe. Det är väl det som anses normalt. Är jag för tidigt mogen när jag inte tycker det är kul att jobba med röda ögon och minutfrekvent gäspa mig genom dagen? Är jag tråkig för att jag inte gör sådant? Kommer jag att ångra mig när jag blir äldre när det är fysiskt omöjligt att festa och sedan följa detta med heldagspass?

Jag tycker faktiskt inte det är särskilt kul att vara ute. Det är samma folk. Det är samma inställning bland folket, och det blir bara tjatigt i längden. Det var kul i början när det var nytt och spännande, så betyder det att jag är brådmogen och tråkig för att jag redan insett det ytliga med att vara ute. Borde jag använda en av mina anti-bitter sprutor nu?