FadeTogether

Jag drömde att jag och mitt one night stand (Viktoria haha) skulle ha barn tillsammans. Inte en aning om hur man bär sig åt, sprang vi runt i panik med händerna ovanför huvudet, men så plötsligt började en blond kvinna i tvn prata med oss och bad oss att åka till BVC så att vi kunde planera vår framtid på ett riktigt sätt (i motsats till att springa omkring i slumpmässiga cirklar). På vägen dit stannade vi vid Kungshöjd och kollade på en lägenhet där som jag fått erbjudande på (i verkligheten har jag sökt lägenhet där, men inte fått nåt svar *buttrar*). Vägen till BVC var sedan så oerhört lång och verkade aldrig ta slut. Samtidigt fick jag mycket tid att tänka på hur det skulle vara att ta hand om en liten bebis och jag gjorde upp ett schema på vilka tider jag förmodligen aldrig kommer att få sova. Jag räknade ut hur mycket det skulle kosta och hur mycket jag skulle ha kvar av mitt studiebidrag efteråt. Och studierna? Skulle jag vara tvungen att hoppa av skolan? Men trots allt det negativa som tillkommer den lilla vulvasekreterade varelsen, så kunde jag inte se fram emot det mer heller. Tänk att få följa ens egen avkomma genom livet och se honom/henne växa och utveckla sina sinnen.
Det var mitt i all denna salighet som jag då vaknade och jag har nu fortfarande kvar känslan av hur underbart det skulle vara att ha en bebis. Ge mig en nu!